Vinyl 107 har sålt sin själ
Men vad nu då?
Idag gick min kollega lite tidigare från jobbet så jag kunde slå på Vinyl 107 för första gången på länge (vet inte hur mycket mer Rix FM jag klarar av...). Visst, det började som det sig bör, med en härlig Stones-låt, kommer dock inte ihåg vilken. Men sen så blir det något helt annat, nämligen Micheal FUCKING Jackson! Är inte detta helt osannolikt? Sen kommer låten Reach Out med Four Tops, även det en rätt bra låt. Men sedan kom det sjukaste av all sjuka sjukligheter på denna enorma cancersvulst till jord vi lever på - Toto! Tror fan att det var den där jävla låten Africa dessutom. Kan det bli sjukare än så?
Jo, det kan det tydligen bli...
Medan jag skriver har jag hört tre bra låtar: Unchained Melody (The Righteous Brothers), I'd Love You To Love Me (Lobo) och God Only Knows (Beach Boys). Men nu kommer bottennappet som får mig att funderar på att bojkotta Vinyl 107 för all framtid.
Vilken låt fick jag höra alldeles nyss? Vilken låt besudlade mitt kära Vinyl 107? Vilken låt förstörde min dag?
Gyllene Tider - När Vi Två Blir En
I REST MY CASE.
Fridens...
Bröderna Brothers
Tar bröderna över världen? Var man än vänder sig så finns dem där; Brödrarparet Jönsson dominerar inte bara topplistan på uglypeople.com utan även i sina respektive hockeylag/ligor. I musik-Sverige har bögbröderna Rongedal toppat musiklistorna, och vi får verkligen hoppas att de inte delade rum när de var mindre. Och när vi ändå är inne i schlagerns finrum så vanns ju melodifestivalen 00 av två lönnfeta gröthalsar, nämligen Bröderna Olsen. Vi har även bröderna Wahlgren som är okrönta mästare i flams. Förövrigt bröder till eviga 11-åringen Pernilla Wahlgren.
Men dessa brödrarpar är inte ens i närheten av hur äckliga dessa två kommande brödrarpar är.
Par nummer ett:
Bröderna Peter och Niklas Jihde
När det finns en strimma av strålkastarljus så kommer Peter och Niklas Jidhe springades in på ett såpass klämkäckt och flamsigt manér att till och med bröderna Marx blev stumma av avundsjuka. (http://www.youtube.com/watch?v=ycZJZY5uPh0 - 3:15 in i videon så förstår ni vad jag menar)
Riksmuppen Peter är precis som sin yngre bror född i Skåne (kunde man fan tro!) men uppväxt i Sveriges absolut nördtätaste landskap Småland.
Har jobbat på alla möjliga sändningar och det gav ett stort eko när hans stora ego inte ville vara kvar på TV4 och gick till värsta konkurenten SVT. Hade som vana att ställa samma fråga till sina intervju-offer (där kan vi verkligen
snacka om oskyldigt offer och jag anser att Jihde bör ställas inför rätta) nämligen: "Hur känns det?"
När till slut alla inom svensk massmedia tröttnade på den frågan och han blev med rätta närmst intill hånad för den så drog han den som ett skämt på nån jävla gala. Visserligen var det lite småkul och jag trodde att det visade lite prov på självdistans.
Men icke!
Tydligen så var det ett nytt sätt att synas och vara rolig inför alla när han nu använder den frasen överallt och ingenstans och småskrattar själv. Jag är helt hundra på att han går för sig själv på stan och tänker ut lustiga sammanhang att sätta in den i och skrattar för sig själv.
Till lottovinstmiljonären: "734 miljoner kronor! Grattis! Hur känns det?"
Till kungen: "Du är kung. Hur känns det?" Höhö
På begravning: "Du är död. Hur känns det?" Höhöhö
Och att han har blivit tilldelad pris som "Årets sportjournalist" är vid sidan om Daniel Anderssons ständiga försök i
landslaget detta sekels största skämt.
Oj, det blev långt, lite väl mycket hat nu. Men då har vi hans lillebrorsa kvar...
Niklas Jihde är prototypen av en innebandyspelare. Lång och smal utan en enda muskel på hela kroppen. (Och varför i helvete har ALLA innebandymålvakter skägg?) Frillan ska vara lång bak, med en lugg lite uppåt = överkörd räv på huvudet. Ska helst börja närma sig 30 men ändå inte kommit in i målbrottet. Men det är inte det som jag stör mig på mest, utan det är hans enorma törst på uppmärksamhet när han är en sådan mupp. Han har bloggar exakt överallt och nyligen gjorde han dessutom "debut" som studioankare i Hockey-VM. Visserligen såg jag honom bara en gång där så jag hoppas det betyder att producenterna tyckte att han var värdelös.
Par nummer två:
Självgoda bröderna Alex och Calle
Jag vet inte vad jag ska börja med. Det faktum att dessa två humorbefriade töntar kallar sig journalister eller helt enkelt att de spelar så jävla tuffa och märkvärdiga men i själv verket är två mesar. Bägge två föraktar "Killinggänget" vilket säger en hel del om deras syn på humor.
Vi börjar med Alex: (i och med att Calle sträcker sig 1,20 meter över havet så känns uttrycket "störst går först" mest
rättvist).
Han ser ut som en kalkon med snebena och lönnmördarskägg, ett utseende knappt en mamma kan vara stolt över. Visst, jag ser poängen i de felsta av hans skämt, några är till och med roliga - men det är inte där skon klämmer. Tex. så är "kulturkrock" extremt kul. Knappast orginellt, men jäkligt roligt. Men det är för mycket! GPS, SMS och andra totalt ointressanta saker är intressanta, enbart för att det är Schulman. Men vafan, snacka om att överexploatera sig själv. Men tack och lov fick han en (bildligt och bokstavligt talat) en spottloska rakt i ansiktet när han snackade en massa skit om en huligangrupp.
Tack vare att han alltid ville visa sig var han befinner sig, så kunde huligangruppen lätt söka upp honom. Enligt källor så var inte Alex så vältalig som man är van vid. Kanske var det för att underläppen darrade som ett asplöv?
Och innan detta milslånga inlägga är slut måste jag få skriva av mig lite om dvärgen Calle Schulman.
Calle Schulman är en ubertönt ändå ut i fingerspetsarna. När han och Alex ledde TV-programmet "Äntligen Hi-Tech" så var han inte bara äckligt arrogant mot allt och alla, dessutom körde han bil utan körkort, vilka bara görs av alkolister, bönder och folk som tror att dem är något.
Calle Schulman hamnar i den sista kategorin.
Han sa i en intervju någonstans att han började röka för att "det var tufft". Men det duger inte Calle! Röka gör dig inte tuff, utan det är redan tuffa människor som röker. Clintan röker, han ÄR tuff. Det var han innan han började röka. Calle, det spelar ingen roll, du skulle till och med kunna sätta världsrekordet i kedjerökning, du är fortfarande en mupp.
Såg honom för någon dag sedan på apoteket. Snubben går runt med huvudet i min midjehöjd och en mittbena som skulle göra Nick Carter grön av avund. Under armen hade en jättehjälm som storleksmässigt påmminner om Hindenburg. Sedan hoppade på sin otrimmade moppe och blev omkörd av Leif GW Persson på permobil.
Han säger även saker han inte kan backa upp, till exempel kallade han Killinggänget för föredettingar. Herregud vad han inte hade några som helst "bevis" för att stärka sin åsikt, förut sitt avsky gentemot vår tids bästa humorister.
Nej, dessa människor avskyr jag.
Tack för mig!
Fridens Liljor!
I have a dream...
sa Martin Luther King, som jag faktiskt inte kan säga något illa om. Förutom att han hade ett sjukt högt hårfäste. Kanske läge för Kusi-Asare att släktforska?
Men jag hade en dröm, jag med. Men det var inte riktigt av samma karaktär som Luthers. Han snacka något om att alla (svarta och vita) i framtiden ska vara jämlika. Bra dröm. Kommer ändå aldrig bli sann, faktiskt. Hoppas inte min blir det heller.
Jag sov efter en trevlig utekväll på Bennys soffa, och där sover man jävligt gott ska ni veta! Dessutom var ju sängen upptagen...?
Men när jag väl vaknar upp, vill inte säga att jag hade ståfräs, det var bara vanligt morgonstånd, som alla människor har haft någongång, så sitter Benny bredvid mig och tittar på TV.
Jag drömde i alla fall, kort och gott, att jag sög av Benny, min egen bror. Det värsta var inte drömmen, och inte heller att Farbror Blå stod i batongläge, utan att drömmen var så sjuk att jag var tvungen att fråga Benny om jag sugit av honom inatt.
Vad får jag för svar? Inget jag ville ha i alla fall:
"Det hoppas jag inte" säger Benny, fullt allvarligt.
Det hoppas jag att du inte hoppas din dumma fan. Sjukt var det i alla fall.
Just nu sitter jag och skriver ett klagobrev till SL. En lönnfet busschaffis vägrade släppa på mig. Jävla osympatiske idiotjävel. Mer info kommer. Jag kommer att gå till botten med detta!
Friden Liljor!
Ögoninflammation
I tisdags var jag på Ollan och tittade på Man Utd - Barcelona med massor av folk. Givetvis vann världens bästa
lag och det var ingen mindre än Paul Scholes som avgjorde matchen, med ett av årets snyggaste. Såklart.
Roligt att Lars Lagerbäck tog ut honom i sitt världslag förra året och fick i stort sett spott och spä emot sig. Jag
tycker att det tyder på att Lagerbäck är en utomordentligt bra tränare.
Men skit i den muppen nu.
Jag vaknade dagen efter bakfull (efter 4 öl och 1 shot fernet... vet, märkligt) och hade som vanligt ont i ögonen
som jag har dagen efter. Tänkte väl inte mer på det.
Förrän dagen efter. Eller oj shit vad jag ljuger. Det var ju på onsdagen jag krökade och hade ont i ögonen på
torsdagen? Eller var det torsdag och sen fredag? Fuck vad ointressant.
I VILKET FALL så hade jag ont i ögat om än värre någon dag senare när Niina (alltid två stycken I:n) påpekade att
jag såg rolig ut. Trodde det väl var vagel.
Men att vakna på fredagen (nu kom jag på att det var fredag, orkar inte radera allt jag skrivt) där endast ETT
öga öppnar sig känns jäkligt wierd. Först trodde man att det var ögongrus som hade klibbat igen ögat lite, men
när det inte gick att öppna så var jag övertygad om att jag åkt på ett practical joke där någon superlimmat igen
ögat.
Förstod senare vad det var när jag såg mig själv i spegeln. Nog för att jag blir rädd varje gång jag tittar
i spegeln men detta var tamejfan ett större rekord än Jompas spjutkastarvärldsrekord i Mexico-OS.
För det första var frillan HELT FUCKED UP. "Tennisboll jah" som Timmy hade sagt.
Sen så såg ut som en ful tvillingbror till Quasimodo, då kanske man börjar förstå. Och under ögat så fanns det en
stor varkaka (en kaka full med var) som torkat in på kinden. Fika någon?
Jag fick alltså inte upp ögat och åkte in till cityakuten och fick till och med gå före i kön för att jag var så
ful. Ögonläkaren tillika den österrikiska satkärring slet upp mitt öga som en påse pepparchips och jag skrek för
fulla muggar. Ögat höll fan på att ramla ut och helt plötsligt såg jag ut som Tori Spelling (ni vet tjejen från
Beverly Hills vars ögon hängde och dingla i höjd med hakan).
Inte nog med det, tanten lekte Dexters labratorium och körde in ett gäng laserstrålar i ögat på mig och slutligen droppade lite grejer i ögat.
Sedan dess har det varit kämpigt. Nog för att dropparna är svåra att få in, de svider utav bara helvete också.
Hela lördagen gömde jag mig inne p.g.a jag inte klarar av det starka solljuset. När jag väl var ute så fick jag
sikta in mig på en skugga för att sedan blunda och springa till nästa skuggparti. Så fort ögonen var öppna i mer
än två sekunder så fick jag yrsel och kunde inte ens gå rakt. Kände mig som en vampyr i medelhavet.
Och det rinner så sjukt mycket var. Om man skulle samla allt var från alla finnar jag klämt genom tiderna, trycka
in det i ögat så får man inte ens en bråkdel av allt var som rinner ut. Dagligen.
Men på söndagen åkte jag till Valla Värdshus. Där får jag låna ett par solglasögon av Bonny för att lindra
smärtan och dölja den feta svullnaden. Tyvärr så såg man rakt igenom brillorna och förstorade upp svullnaden.
Brillorna var dessutom smutsiga och orangea så jag såg ut som en blandning mellan en hipp 70-tals jazzare och Mr. Magoo.
Nu har det i alla fall börjat släppa lite grann och hela tragedin är snart över.
Och inte ett öga är torrt.
(Sicken finish!)
FRIDENS LILJOR!!