Anteckningar från ett rövhål

För tillfället så har fantasin spärrat mig lite från att skriva här, men den upprörda mobben som påtvingar mig att blogga lite oftare skrämmer upp mig, så därför får ni ha lite överseende med att kvaliteten på inlägg kan tvinna bort på bekostnad av kvantiteten.

Till Timmy: Kvalitet avser det unika värdet någonting har, med kvantitet menas en egenskap som träder fram i form av mängd eller storhet. Med andra ord - mer inlägg, sämre kvalitet. Möjligen.

I helgen var Djurgårdens IF nere i Uddevalla för att träna och spela matcher. Med blandat resultat. Som Leif sa - aningen skrämmande - "Jag har fått en hel del svar".

Apel började som han alltid startar säsongerna: (nu är det visserligen försäsong men ändå!) med kullager, hårband och trastalk. Att gammal är äldst visste vi sedan länge, men att Johan var SÅ gammal hade vi ingen aning om.

Johans sidekick, Rippol, som fick det föga smickrande smeknamnet 'La Bestia' efter sina erövringar på spansk mark, hade en period under Heim-matchen så magisk att självaste Joe Labero tappade hakan.

Han gör mål på ett lagom spänstigt hoppskott, springer hem, blockar ett skott, tar den förlupna bollen och kastar till Mattias som ensam med målvakten dönar dit bollen. Försvaret efter brottar Ripoll ner en spelare, följer med upp i anfallet och med en inka-krigares vrål stegar sig igenom och trycker dit bollen. Handbollspoesi!

Att helgen hade allt är de flesta överens om, det enda jag egentligen saknade var Rilles patenterade underarmsfösningar som rullar in i målvaktens bortre hörn.

Ett par roliga händelser:
Föreståndaren på en restaurang utanför Örebro som först säger att han har sett Leffe flera gånger i Örebro för att sedan påpeka att de gamla hotellrummen som fanns tidigare nu har flyttat söderut. Ehum..? Jag hört talas om att rum kan få en levande känsla men nu börjar det kännas löjligt.

Att samma föreståndare sen "såg" att Leffe skulle bjuda alla på våfflor och kaffe.

Timmy blandar ihop synagoga med syjunta.

Poa håller på Man United. Stenhårt. Och Petter är inte riktigt den hejaren på fotboll som han utger sig för att vara.

Max ska tydligen snarka. Vi smög och lyssnade vid varje dörr men hörde inget. Myt?

Att Pierre's hår en gång var mörkt men nu har rostat...

Någon (onämnd, men inte allt för många ledtrådar behövs för att lista ut vem) säger det roligaste jag någonsin hört på en handbollsplan. För allas bästa så hamnar det under censur.

Nu är jag upptagen men imorgon kommer ett inlägg om varför jag pratar så mycket.